Det verkar bli sex vaktelkycklingar och jag är nöjd med det. Tyvärr har en krokig fot igen. Blir halvt galen på det här. Vet inte om det är gener eller något knasigt med kläckaren. Tråkigt i alla fall. Hönsen jag har kläckt har i alla fall aldrig fått några sådana problem. Så antar att det är genetiskt. Blir enklare den dagen vi bor större och jag kan ha flera grupper av vaktlar. Har i alla fall gjort iordning deras bur och släppt dit dem.
Det är full fart på dem i alla fall. Det känns som om det går i 300. De här är mer företagsamma och mer full fart i än de andra jag kläckte. Per tycker också att det är stor skillnad.
För att vara så små så är de rejält högljudda. Det skär nästan i öronen då de skriker som värst. Deras bur står centralt i vårt kök/mat/vardagsrum. Allt för att de ska bli så vana som möjligt med oss människor.