Idag har jag lugnat ner mig så idag känns allt bättre men det är ändå som att det där jag skrev om skaver och jag menade varenda ord jag skrev. Jag är jag och ingen kommer någonsin att äga mig. Jag kommer heller aldrig någonsin att vilja sätta mig i en beroendeställning till någon annan. Jag VILL vara stark nog att klara mig helt själv och jag är absolut villig att släppa in någon i mitt liv igen, men enbart om jag känner att den andra visar respekt mot mig och mitt sätt att vara (och jag kommer då att visa samma respekt tillbaka). Nog med det, nu känner jag att jag är klar med det här på bloggen så nu kommer allt att återgå till det normala här på bloggen.
Imorgon blir det kryssning, äta god mat och dricka lite vin och annat. Ska bli skönt att få komma utanför Dalarnas gränser och se lite annat, det behöver jag. Rensa huvudet lite.
Kom hem till mina föräldrar för en stund sedan och när jag tittade på paprikorna som mamma har odlat från frö så tänker jag på när jag och mina syskon var små. Då brukade mamma torka från från köpe-paprikor och sedan så satte vi fröna i krukor med jord och det var så spännande att se när de växte och när de små paprikorna började få färg och även se vilken färg de hade.
